Sportytor är ofta hårt belastade och utsätts för stora påfrestningar och slitage. För att bibehålla en välmående gräsyta krävs både en mer intensiv skötsel och en mer specialiserad uppbyggnad av växtbädden. Det är viktigt att marken är väldränerad och att ytavrinningen fungerar väl så att marken inte står våt efter regn. Sportytan bör därför placeras något högre än den omgivande terrängen. En vattengenomsläpplig sportyta har den fördelen att den kan användas tidigt på våren och sent på hösten. Annat som är viktigt att tänka på är att välja en varm växtplats med bra luftväxling och goda ljusförhållanden.
Jordval
Hasselfors Gardens jord Uppbyggnad sportyta 80/20 är en sandjord som består av en 80 % sand och 20 % torv som är lämplig att använda som växtjord vid anläggning av sportyta. Vattengenomsläppligheten i sandjordar är bra och torven ger jorden positiva egenskaper som högre mikrobiologisk aktivitet och bra vatten- och näringshållande förmåga. Sandjordar är inte speciellt känsliga för belastning varför man slipper dyrbara och svårreparerade sättningar i ett senare skede. Bästa tiden för frösådd är i augusti-september eller på våren, i april-maj.
Växtbäddens uppbyggnad
Terrassplanet ska luckras och rensas från större stenar till 250 mm djup i syfte att förbättra vattengenomsläppligheten och för att skapa god kontakt mellan dräneringslagret och växtbädden. Transporter på terrassen efter det att den luckrats upp bör undvikas. För att förbättra ytvattnets avrinning ska terrassplanet lutas 1-2% i sidled från mittlinjen till långsidorna. Det underliggande materialets egenskaper, grundvattennivån och närliggande terräng avgör om och hur sportytan behöver dräneras. Dränering runt sportyta bör däremot alltid utföras, i syfte att avleda ytvatten. Ett 300 mm tjockt växtjordslager läggs ovanpå terrassen eller dräneringslagret. Innan sådd eller utläggning av färdig gräsmatta ska gödsel myllas ner ca 15 cm i växtbädden. Marken ska avjämnas noggrant för att därefter harvas och krattas innan sådd. Utförligare beskrivning av anläggning av gräsfotbollsplan finns att läsa i Svenska Fotbollsförbundets skrift ”Riktlinjer och rekommendationer för anläggning av gräsfotbollsplan”
Sådd, val av gräsfrö
Det finns en rad olika fröblandningar att välja på. Vanliga grässorter i fröblandningar för sportytor är ängsgröe, rödsvingel och engelskt rajgräs. Det är viktigt att välja fröblandning utifrån de krav på slitagetolerans och utseende som finns, samt klimatet på platsen.
Tid för sådd
Sensommaren eller hösten (senast i slutet av augusti i norrland och i september i mellersta och södra Sverige) är bästa tiden att så för att få en lyckad etablering.
Så här sår du
Att använda sig av en såmaskin som både myllar ner fröerna och gallervältar är ett bra alternativ. Det översta lagret måste hållas fuktigt 3-4 veckor efter sådd och ska vattnas försiktigt för att inte förstöra den jämna ytan. Gräsets etablering kan påskyndas genom att gräsytan täcks med växtduk. Växtdukar släpper igenom vatten och luft och höjer markens temperatur så att groningshastigheten påskyndas.
Färdig gräsmatta
Det bästa alternativet för en snabb etablering och en grön yta är att lägga ut en färdig gräsmatta. Efter ca 8-10 veckor efter att den färdiga gräsmattan lagts ut är gräsytan klar att
användas.
Skötsel
Slitaget är stort på många sportytor och det är därför viktigt att förbättra gräsets slitstyrka och täthet genom en bra skötselplan där gödsling, bevattning, luftning och hjälpsådd ingår. Hur intensivt en sportyta sköts beror så klart på vilka kvalitetskrav som ställs. Nedan följer skötselrekommendationer som ska anpassas till den aktuella sportytan och kan ses som riktlinjer för en lämplig skötselplan.
Klippning
Klipp gräset första gången när det har nått en höjd på 7-8 cm. Klipp aldrig mer än en tredjedel av bladens höjd åt gången eftersom det annars finns det risk för att gräsets tillväxtpunkt klipps bort. Regelbunden klippning ökar gräsets skottbildning och håller gräsets tillväxtpunkt på en bra höjd. Klippningarna ska anpassas till gräsets tillväxt och en rekommenderad klipphöjd för sportytor är 30-40 mm.
Bevattning
Hur mycket och när man ska bevattna en sportyta beror på gräsets behov, jordens egenskaper och väderleken. Eftersom nederbörd och avdunstning är parametrar som varierar är vattenbehovet något som måste bedömas på plats. Olika grässorter har olika behov av vatten under olika utvecklingsfaser. Bevattning ska helst ske innan gräset uppvisar symptom på vattenbrist och det är därför bra att ha kunskaper om olika grässorters behov av vatten under olika utvecklingsfaser och om jordens vattenhållande egenskaper.
För att gräset ska få bra kvalitet och effektivt näringsutnyttjande är det viktigt att vattnet sprids jämnt över gräsytan. Bevattning ska om möjligt utföras på kvällen för att undvika avdunstning under dagens varma timmar. Bevattning på kvällen gör att en mindre mängd vatten behöver användas vid varje bevattningstillfälle.
Gödsling
För att få en jämn tillväxt hos gräset och minska näringsutlakning är det bra att ge en mindre gödselgiva vid flera tillfällen under växtsäsongen. Det ökar slitstyrkan och motståndskraften hos gräset. Gödsel sprids med fördel då vädret är fuktigt eller i samband med bevattning. På sportytor rekommenderas att utföra jordanalyser som ligger till grund för gödslingsplanen, annars kan nedanstående gödselrekommendationer användas.
Ett bra gödslingsprogram kan vara att ge en vårgödselgiva med traditionellt mineralgödsel, t ex. NPK 21-3-10. Beräkna 2-3 kg/100 m2. Därefter ges en gödselgiva var tionde vecka med 3 kg/100 m2 av ett långtidsverkande gödsel (coatat gödsel) med 8-12 veckors utlakningstid. För att gräset ska gå stärkt in i vintervilan kan även en höstgiva ges. Använd ett mineralgödsel med högt kaliuminnehåll och lågt kväveinnehåll till exempel NPK 7-0-17. Det finns fördelar med att använda sig av långtidsverkande gödsel. Gräsets får jämnare tillväxt och blir mer tåligt än om bara snabbverkande mineralgödsel används. Om man bara använder sig utav snabbverkande mineralgödsel behöver det ges i fler och tätare givor, ungefär var tredje vecka under hela växtsäsongen.
Kalkning
För att gräset ska kunna ta upp så mycket näring som möjligt bör marken ha ett pH-värde på 5,5–6,5. För att ta reda på markens pH kan en jordanalys göras. Hur mycket kalk som åtgår för att justera jordens pH beror i stor utsträckning av dess mull- och lerinnehåll. Ju mer lera och organiskt material, desto större kalkmängd behövs. För en normal jord med en mullhalt på ca 5 % och lerhalt på 8 – 10 % åtgår ca 50 kg/100 m2 av finmald dolomitkalk för att justera upp pHvärdet en enhet. Mindre kalk behövs på lätta, sandiga jordar.
Luftning
Sportytor kompakteras ofta med tiden vilket försvårar syreoch vattentransporten i marken. På intensivt skötta gräsytor där kvalitetskraven är höga kan även filtbildning vara ett problem. Filt byggs upp då döda växtdelar ansamlas i växtbäddens yta. Filten blir som ett tätt lock som försvårar syre-, vatten- och näringstransporten ner i växtbädden. Ett sätt att förhindra filtbildning och packning är att lägga upp ett regelbundet luftningsprogram.
Det finns olika luftningsmetoder som gör att syre, vatten och näring lättare tränger ner i marken. Exempel på effektiva luftningsmetoder som verkar på olika djup är hålpipluftning, vertikalskärning, knivluftning, stickluftning och djupluftning. För att välja en passande luftningsmetod kan det vara en god idé att ta reda på var i markprofilen som det finns kompakteringar. Det kan göras med hjälp av en penetrometer som mäter hur kompakt marken är på olika djup.
Hur fort en gräsyta kompakteras beror såklart av hur hårt och frekvent belastad marken är. En rekommendation är att lufta sportytan en gång i månaden, gärna med olika
luftningsmetoder.
Dressning
Dressning innebär att man lägger ut ett lager sand eller en sandblandning på ytan som fyller ut håligheter och förbättrar jordens struktur. Dressningen ökar vattnets rörlighet ner i marken och förbättrar luftväxlingen. Dessutom skyddas gräsets rothalsar och gräsets rot- och skottbildning stimuleras. Hasselfors Gardens S-dress är lämplig att använda på sportytor. S-dressen är en ren sand som passar på gräsytor där man har problem med filtbildning.
En rekommendation är att dressa sportytan 1-2 gånger per år med 3-5 mm sand. Borsta eller kratta ut ett cirka 2 cm tjockt lager dressmedel efter luftning av gräsmattan.
Hjälpsådd
Yngre gräsplantor är starkare och har bättre övervintringsförmåga än äldre plantor. För att gräsytan ska hållas tät, grön och jämn är det viktigt föryngra gräsbeståndet vart annat eller vart tredje år. Rajgräs och ängsgröe är grässorter som lämpar sig väl för hjälpsådd. Vid sådd ska gräsfröna myllas ner i jorden en bit, till exempel i samband med luftning och dressning. Därefter är det viktigt att ytan hålls fuktig i minst en vecka.