Text: Johanna Vireaho
Foto: Hanna Marttinen
Känner du till begreppet kompostering? Brukar du återanvända hushållsavfall i komposten och trädgårdsavfall i trädgården? Om ja, fantastiskt! Om du istället får lite dåligt samvete, oroa dig inte. Det finns fortfarande tid att lära sig de viktiga fördelarna med kompostering. Både naturen, jorden och vår planet kommer att tacka dig.
Hasselfors Gardens Trädgårdskompost Jordglob är en kompostbehållare för både trädgårdsavfall och köksavfall.
Kompostering är ett säkert sätt att återvinna matavfall och organiskt material på och samtidigt hålla det borta från soptippen. När organiskt material förbränns tillsammans med en mix av olika avfall produceras onödig koldioxid och gaser som förorenar luften och påskyndar växthuseffekten. Under anaeroba förhållanden ruttnar matrester och producerar metan, en ännu värre växthusgas än koldioxid.
För villaägare och ägare av små fritidshus finns det även en ekonomisk fördel med kompostering, då komposten kan användas i trädgården och till att förbättra jorden.
Kompost bidrar med näring till blomsterbäddar, odlingslådor och andra planteringar i trädgården.
Kompostera matrester
Hushållsavfall komposteras bäst i en termisk kompost som är oåtkomlig för skadedjur, såsom gnagare. I en termisk komposter är nedbrytningen av materialet också snabb och komposten kan användas året runt.
Kompostering av hushållsavfall är bekvämare när kompostbehållaren och den faktiska komposten är lättillgänglig. I hemmakompostering är det perfekt om bioavfallet samlas i en behållare som det är, och inte i en separat bioavfallspåse. Temperaturerna i komposten stiger inte tillräckligt högt för att exempelvis påsar gjorda av plats ska kunna brytas ned. Tänk på att även många pappersförpackningar är belagda med plast och är därför inte heller lämpliga att använda i en hemkompost.
Du kan kompostera alla typer av livsmedelsrester, såsom frukt- och grönsaksrester, nötter, äggskal, kaffesump och tepåsar. Dela gärna bananskal och äggskal i mindre bitar, detta gör att de kan komposteras snabbare. Porös kartong kan användas för att absorbera vätskor i botten av behållaren.
Efter att ha tillsatt det fuktiga materialet i komposten, lägg gärna till ett lager med en torr blandning av till exempel, grenflis och torra löv. Detta balanserar fukt och luftar massan, vilket även förhindrar dålig lukt.
Vid kompostering är det viktigt att ha rätt förhållande mellan matrester, fukt, värme och luft. Det finns risk att en alldeles för fuktig massa kommer att ruttna och börja lukta illa. Tillsätt mer torr blandning om massan verkar för blöt. Det är viktigt att komma ihåg att kompostering kräver vård och bearbetning.
Applicera ett torrt lager av till exempel, grenflis och löv så att massan förblir luftig och får det syre som behövs för kompostering.
Ogräs och grenar i komposten
Växtavfall från trädgården, såsom gräs, ogräs och grenar, kan också komposteras i Hasselfors Gardens Trädgårdskompost Jordglob. Även grenar från buskar och träd kan komposteras. Stora grenar bör dock klippas ned eller flisas mindre för att de ska ruttna snabbare. Du kan även addera kaffesump och små mängder papper i trädgårdskomposten.
Större grenar från träd och buskar bör klippas eller flisas mindre så att de ruttnar snabbare i komposten.
Under vintern kan innehållet i komposten svalna och frysa. Massan kan väckas till liv igen med varmt vatten. Om komposten har ruttnat under vintern kan den tömmas på våren och användas i trädgården. Det är en bra idé att planera tömning av kompost på våren eller hösten när det finns behov av kompostjord i trädgården. Töm inte all kompost på en gång, utan lämna en liten mängd kompost i behållaren. Detta gör det lättare att kompostera nytt hushålls- och växtavfall, till skillnad mot i en tom kompostbehållare.
Aktivera frusen kompost med varmvatten som du häller över kompostmassan.
Kompost som odlingsmedium
Halvupplöst kompost är ett grovt, jorduppfriskande material som lockar markens egna mikroorganismer till jorden. Det är även ett bra jordförbättringsmaterial. Applicera ett 3-5 cm tjockt lager av komposten vid växternas rötter eller sprid ut den i köksträdgården. Detta återfuktar jorden och stimulerar dess naturliga mikroorganism och mikrobiella aktivitet, men kan också förebygga tillväxten av fröogräs.
Den näringsrika kompostjorden fungerar perfekt som ett skydd som förbättrar markens struktur och ger mat åt mikroorganismer.
Hushållsavfall fungerar utmärkt för att göra halvupplöst kompost på så lite som tre månader. Längre kompostering ger istället ett jordliknande, mörkt och jämnare sammansatt material.
Kompost är även ett utmärkt material för köksträdgårdar, där sönderdelat organiskt material adderas till odlingsområdet varje år. Marken får näring från konsumtionen av markresurser och näringsämnen av grönsaker och rötter. Samtidigt bidrar organiskt material med näring till jordmikroorganismer som mikrober, svampar, bakterier, daggmaskar och andra mikroorganismer som bidrar till jordens välbefinnande.
Rabarber älskar kompost. På våren kan du därför applicera ett lager av sönderdelad kompost runt grödan.
Gör egna jordblandningar av komposten
Du kan även göra egna jordblandningar av komposten. Den komposten som används för odlingsmediet bör dock vara mogen, mörk och ganska jämn i sammansättningen. Mogen kompost luktar inte, men kan särskiljas från jorden genom grövre material såsom kvistar eller bitar av äggskal. Torv och sand, även kalk vid behov, blandas med den sönderdelade komposten som därefter används som odlingsmedium. För att inte påverka pH-balansen bör du inte tillsätta någon kalk i jordblandning som ska används till surjordsväxter. Kom ihåg att näringsnivån i komposten beror på dess råvaror. I allmänhet är kompost lämplig för långvarig gödning av jorden och för att förbättra strukturen. Användningen av kompost tar dock inte bort det faktiska behovet av befruktning.
Komposten kan användas till egna jordblandningar för plantering. Använd till exempel kompostblandning, torv, kalk och sand.
Om det behövs kan du även addera gödselmedel till jordblandningen. Variera ingredienserna enligt den vegetation som ska planteras och de olika växternas behov.
