Återanvända gammal jord
Om du har odlat i stora krukor har du troligen en hel del jord över efter att plantorna har gjort sitt i krukan. Den överblivna jorden är näringsfattig efter att ha försett plantorna med näring, men inte behöver den slängas för det. Om jorden har en bra struktur, kan du enkelt återanvända den genom att gödsla upp jorden. Det kan du enkelt göra genom att blanda upp jorden med Hasselfors Garden Växtnäring Långtidsverkande eller Hönsgödsel.
Lästips: Lär dig mer om gödsel
Gör jord av kompost
Att göra jord av sitt avfall är en rolig process! Här får du testa dig fram för att få till rätt näringshalt och struktur på jorden.
En kompost kan se ut på många olika sätt beroende på vad man komposterar. Det kan därför vara svårt att veta den exakta näringshalten i sin kompost, men den är ofta ganska hög i en hushållsavfallskompost. För att få rätt struktur och näringshalt på jorden blandar du ut komposten med näringsfattiga material som exempelvis Solmull torv.
Blanda komposten med torv i en hink tills du uppnår en struktur som passar växterna du vill odla. Om du ska ha jorden i kruka så får jorden inte vara för tät.
När det kommer till näringshalten vill du inte ha för mycket eller för lite näring i blandningen. Är det för hög näringshalt riskerar det att skada unga späda växter som planteras i jorden. Därför är det bättre att börja med en lägre näringshalt och sedan tillsätta mer näring om det behövs i efterhand istället. Du märker att det är för lite näring i jorden om plantorna inte tar sig som de ska eller ser bleka ut. Då kan du tillsätta växtnäring i bevattningsvattnet och vattna plantorna så de tar sig.
Lästips: Kom igång med kompostering
Blanda ut jord med jordkompisar
Du kan även blanda ut din kompostjord eller gamla jord med jordkompisar för att ge jorden det där lilla extra! Jordkompisar är bra för att påverka strukturen och näringshalten i jorden.
Biokol: Blanda ut din jord med biokol för en grövre och mer porös struktur. Denna struktur ger god vattenhållning och livsutrymme för mikroberna i jorden. Dessutom gynnar biokolen näringshållning och mikroliv i din jord. Du kan även göra biokolen ännu mer näringsrik genom att ladda den med näring. Det gör du enkelt genom att lägga biokolen i gödselvatten innan du blandar den med jorden.
Lera: Är din jord lätt och luftig kan du tillsätta lera för den en tätare struktur. Med lera skapar du en lite tätare, mer fukt- och näringshållande jord.
Odlingssand: Du kan tillsätta odlingssand för en tyngre jord. Odlingssand bidrar till att skapa en mer stabil och dränerande struktur. Men du bör inte tillsätta mer än 5% för att inte få en för tung jord.
Pimpsten: Pimpsten är ett mineralmaterial som är väldigt lätt. Den ger jorden en grövre och luftigare struktur. Pimpsten bidrar inte med näring till jorden, utan det får tillsättas separat vid behov.
Recept på jordblandning
Det som är grejen när man gör egen jord är just att ta vad man har och förvandla det till näringsrik jord. Proportionerna med hur mycket näring du ska tillföra beror på vad jorden har för grund och vilken typ av näring du använder. Det är ett experiment där du får testa dig fram. Nedan är ett exempel på recept som du kan utgå från.
Exempel på jordblandning för krukväxter ute:
2 delar gammal krukjord
2 delar mogen trädgårdskompost (grovsållad, 0-50 mm, till större krukor annars finsållad 0-20 mm)
1 del mogen köksavfallskompost (finsållad)
2-4 delar Solmull Naturtorv
1 del jordkompisar Lera (om du vill ha en mer vattenhållande jord)
Näring:
1 skopa Växtnäring Långtidsverkande per liter jord
eller
ca 1 matsked pelleterad hönsgödsel per liter jord.
Gör så här:
- Lägg alla ingredienser i en hink och tillsätt växtnäring. Det gör du genom att gödsla med 1 skopa Växtnäring Långtidsverkande per liter jord. Vill du hellre gödsla med naturgödsel kan du istället lägga till ca 1 matsked pelleterad hönsgödsel per liter jord.
- Sedan blandar du allt väl till en homogen blandning.
- Klart!
Tänk på…
Den största utmaningen när man gör egen jord är att få till rätt struktur. Det är lätt hänt att jorden blir för tät, vilket leder till att rötterna inte får tillräckligt med syre.
Det finns även en risk att jorden blir för näringsrik när du gör den av din kompost, vilket kan skada sköra små plantor. För att undvika detta kan du späda ut komposten med mer näringsfattiga material som torv. Det är bättre att du börjar med en lägre näringshalt eftersom du enkelt kan tillsätta mer näring i efterhand.
Om du använder kompost av matavfall, kan det finnas en risk att det är mycket salt i komposten, beroende på hur mycket salt du använder i din matlagning. Koksalt är inte bra för rötterna som kan ta skada. För att inte riskera en för hög salthalt i komposten kan du efterkompostera. På så sätt kan regnet laka ut salterna ut komposten. Dock försvinner även lite av näringen ur komposten, men den kan tillföras i efterhand.
Skillnad på butikshandlad och egengjord jord?
Butiksinhandlad jord har ofta torv som huvudingrediens. Jorden du gör själv kan bestå av ett flertal olika ingredienser. Allt från gammal jord som använts i krukor till trädgårdskompost och hushållskompost. Eftersom butikshandlad jord är rik på torv, som har bra vattenhållning, kan du behöva vattna din egengjorda jord lite oftare än om du hade använt butiksinhandlad jord.
Vill du veta mer om torv?
Läs mer här: Information om torv, klimat och hållbarhet
