I dagens snabbrörliga och högteknologiska värld, där koncentrationsförmågan mäts i millisekunder och vi skummar igenom relevant information med en tumsvepning, är jag glad att jag har min trädgård. I min värld har allting saktats ned nästan till snigelfart – det tar flera dagar innan jag ser ett sått frö äntligen sticka upp ur jorden, veckor och månader från att jag ser de första skotten dyka upp på våren tills jag ser de vackra blommorna. I fallet med min nyplanterade sparris behöver jag vänta i två år innan jag kan skörda de första späda skotten.
Odling sätter ditt tålamod på prov
Det är bra med tålamod men jag vet mycket väl hur det riktigt börjar klia i fingrarna efter en lång vintervila. Fingrarna vill känna den mjuka såjorden och så snart den första varma vårdagen anländer slits fröpåsarna upp och massvis med frön sås inomhus. Allt eftersom de gror och växer till blir det dags att skola ut plantorna i egna krukor och fortsätta driva dem. Jag har inte något uppvärmt växthus och när fönsterbrädorna börjar bli fulla dras bordet lite närmare ljuset för att få plats med alla mina växter. Under min växtlampa i köket finns lite mer plats för småplantor och min gröna hylla är också full!
Ännu en vecka går och plantorna fortsätter att växa. De sträcker sig mot ljuset helt naturligt och om man inte vänder på dem regelbundet finns risken att de börjar växa i 45 graders vinkel. Om ljuset är svagt kommer de att etiolera – det är en mekanism som ökar chansen för plantan nå ljuset men som ger långa, bräckliga och ofta bleka plantor på grund av bristen på klorofyll. Jag har inte legat på latsidan, utan regelbundet planterat om och gödslat mina tomater och gurkor, men detta gör förstås att de växer ännu mer!
Ytterligare en vecka går. Det är fortfarande för kallt för att plantera ut några plantor utomhus. Efter ytterligare en vecka när det regnat mest hela tiden börjar huset likna en djungel och plantorna sträcker sig längtande mot fönstren. Åh nej – nu börjar paniken närma sig. Vad ska jag göra nu?! Det är lite som när vi människor blir överraskade över att sommaren går över i vinter – ja, det kommer ju faktiskt snö och halka igen vartenda år! Klimatet är oförutsägbart och det är vi som behöver lära oss att ha tålamod, planera för det oförutsebara och i en del fall kanske skära ner lite på den mängd frön som vi börjar driva upp tidigt inomhus. Jag kan dock garantera att vårvärmen kommer att infinna sig till slut, även om den blir sen, och alla eventuella orosmoln från slutet av maj kommer vara som bortblåsta i slutet av juli när allt växer så det står det härliga till.
Lägg tid på planeringen
Så lita på att det alltid kommer varmare dagar och planera lite under vintern för vilka grönsaksfrön som behöver planteras tidigt inomhus och beräkna hur många som du enkelt kan hantera och driva upp. Fråga dig om du verkligen behöver 25 chiliplantor och 50 majsplantor. De flesta grönsaker kan lyckligtvis sås direkt i jorden och kommer att ge dig en rik skörd genom hela sommaren och in på hösten. Även om våren blir sen finns det många saker som du kan göra för att se till att snabbt komma igång när temperaturen börjar stiga.
I slutet av hösten när skörden har bärgats gräver du upp jorden och blandar in massor med organiskt material så att allt är förberett och redo för sådden, förutom en lätt bearbetning med grep och kratta, följande vår. Om du använder odlingslådor bör du ta bort en del av den gamla jorden och byta ut den mot ny på hösten. Köp en jordtermometer och mät jordens temperatur –kom ihåg att jordtemperaturen skiljer sig från och är lägre än lufttemperaturen – så att du vet när du kan så de första fröna. Rödbetor, morötter och ärtor behöver helst ha över 10 grader för groning, sallat och palsternacka något lägre temperatur, medan ömtåliga grödor som zucchini och squash kräver minst 16 grader. När du har sått täcker du över fröna med odlingsväv eller glas. Du kan även så i såbrätten eller krukor i växthuset. Alla dessa plantor som förgrotts inomhus kan planteras ut när det inte längre finns någon risk för frost, och de bör hållas övertäckta även fortsättningsvis så att de inte får det för kallt.
Vänta in torkan
Ett råd som jag dock till sist skulle vilja dela med mig av är att om våren blir regnig så är det bäst att vänta tills allt börjar torka upp lite. Att trampa runt på och försöka arbeta med en genomblöt, kall jord kommer att förstöra strukturen som leder till sämre groning och frön som kommer att ruttna bort. I extrema fall kan du fylla såraden med sand så att den dräneras och använda brädor att gå på för att förhindra att jorden komprimeras. I vilket fall som helst, arbeta med väderleken och inte mot den, förvänta dig överraskningar och se tålamod som en dygd värd att eftersträva. Men viktigast av allt: ha så roligt som det bara går!