Stadsträd kan delas upp i två kategorier; parkträd och gatuträd. Träd i parker har ofta bra förutsättningar att växa och utvecklas till skillnad från gatuträd som många gånger utsätts för stora påfrestningar och har en svår livsmiljö. Ett vanligt problem är att volymen växttillgänglig jord för rötterna är för liten. Ett annat problem är att det ofta finns kompakterade horisonter som gör att trädet lider av syre- och vattenbrist eller att vattnet inte dräneras bort.
Saltskador är ett annat problem som kan uppstå på platser där salt används för halkbekämpning. Höga salthalter försämrar markens struktur och kan leda till att lera slammar igen markens porer vilket kan resultera i syre- och vattenbrist eller att vatten blir stående i marken. Höga saltkoncentrationer försämrar dessutom trädets vatten- och näringsupptag och kloriden i saltet kan vara direkt växtskadligt.
Ett annat problem är att den hårdgjorda ytan kring många gatuträd förhindrar tillförseln av organiskt material. En viktig sak att tänka på vid trädplantering är att välja en art som kan trivas på platsen.
Val av växtbädd
Här tar vi upp de fyra olika typer av växtbäddar som tas upp i AMA Anläggning 23:
Typ 1 Både växtjord och mineraljord påförs
Typ 2 Endast växtjord påförs
Typ 3 Befintlig jord används efter jordförbättring
Typ 4 Befintlig jord används utan jordförbättring
Val av växtbädd påverkas av den befintliga markens egenskaper.
Val av jord
Hasselfors Garden har en mineraljord och fem olika växtjordar anpassade för trädplantering:
Mineraljord har en låg mullhalt på mindre än 3 vikt% mull för att undvika syrebrist. Används i mineraljordskiktet.
Växtjord typ A har en mullinblandning som ger växtjorden bra luft-, vatten- och näringshållande förmåga. Används vid normala förhållanden i övre delen av profilen.
Växtjord typ B används när träd planteras i saltbemängd miljö. Jorden har låg lerhalt eftersom lera tenderar att kompaktera jorden vid förhållanden med hög salthalt. Jordens vatten- och näringshållande förmåga är begränsad och planteringar med jord typ B behöver därför en mer intensiv bevattning och gödsling. För plantering i jord typ B bör man därför välja mindre näringskrävande träd som är torktåliga.
Växtjord typ C för träd som planteras på bjälklag eller vid andra extrema situationer där det inte går att försörja trädet med en tillräckligt djup markprofil. Det är en sand och grusdominerad jord som snabbt dränerar bort överskottsvatten. Jorden består av 40 % pimpsten som har luft- och fukthållande egenskaper.
Växtjord typ D är en jord som är anpassad för att används som inblandning i skelettjordskonstruktioner.
För att skapa bra förutsättningar för trädets rötter att utvecklas och för att få en väl fungerande vattentransport är det viktigt att mineraljorden och växtjorden består av ungefär samma kornfördelning vilket är fallet för Hasselfors Gardens Växtjordar.
Terrassen
Det är viktigt att terrassen utformas så att vatten inte blir stående i växtbädden. En terrass kan behöva dräneras om terrassen är tät eller om terrassjordens sammansättning avviker markant från jorden i växtbädden. Alltför genomsläppliga terrasser kan behöva tätas eller förses med en materialavskiljare. Terassen ska inte kompakteras och ska vid behov uppluckras.
Trädplantering i befintlig jord – växtbädd typ 3 och 4
Ostörd gammal parkmark är ett exempel på en miljö där den befintliga jorden ofta är välfungerande och bra för att etablera nya träd. Om befintlig jord på platsen ska användas är det lämpligt att undersöka kornfördelning, mullhalt, andel grus/sten större än 20 mm och näringsinnehåll. Detta bör göras genom att jordprov tas i de olika skikten ner till ca en meters djup. Resultaten ska sedan jämföras med de krav på växtjord som presenteras i AMA Anläggning 17. Vid användning av befintlig jord är det viktigt att säkerställa att marken är tillräckligt dränerad och att det inte finns några avvikande eller täta skikt i profilen.
Växtbäddens uppbyggnad
Börja anlägga växtbädden genom att schakta bort grässvålen (ca 100 mm djup) i en radie på ungefär 2 m per träd. Om terrassen och de omkringliggande ytorna är kompakta luckras dessa innan plantering. Bygg växtbädden konvex med en höjdskillnad till mark på ungefär 100 mm. Vid leriga förhållanden bör höjdskillnaden vara större, minst 300 mm. Planteringsgropen bör vara ganska stor och ha en radie på minst 1,5 m. Efter plantering kan ytan täckas med 100-150 mm R-dress eller parkkompost. Det fungerar både som en gödselgiva och gör att fukten behålls bättre i växtbädden.
Jordförbättring
Om den befintliga jorden bedöms vara bra att plantera i kan det vara en god idé att förbättra jorden genom att blanda in mulljord exempelvis Rabattjord, kompost eller annat organiskt material. Det luckrar tung lerjord och förbättrar de vatten- och näringshållande egenskaperna i lätta sandjordar. I sandiga jordar kan jordförbättringen blandas ner till max 600 mm. På leriga jordar ska man vara lite försiktigare och där räcker det med att vända ner det organiska materialet i jorden med hjälp av ett grepverktyg. Alltför styv lera bör man undvika att använda som planteringsjord då risken för dräneringsproblem är överhängande. I sådana fall behöver jorden i hela profilen förbättras eller bytas ut.
Nyanläggning – växtbädd typ 1 och typ 2
I nyanlagda eller rekonstruerade grönytor finns ofta ingen naturligt bildad jordmån. Då kan ny jord behöva påföras i hela eller delar av växtbädden för att bilda en ny, välfungerande markprofil.
Växtbäddens uppbyggnad
Ett bra sätt att bygga upp en växtbädd för träd är att grunda planteringsgropen med ett lager mullfattig mineraljord och att lägga ett lager mullrik växtjord ovanpå. På så sätt skapas en markprofil som liknar trädens naturliga växtplats. Växtbädden ska utformas så att trädet får tillräckligt stor jordvolym att breda ut sina rötter i. Stora träd behöver en rotutbredningsvolym som är minst 15 m3. Detta för att trädet ska ha tillgång till tillräckligt mycket vatten och näring. Träd som planteras i sammanhängande växtbäddar kan utnyttja varandras jordutrymme och då kan den rottillgängliga volymen minskas något. Det är viktigt att se till att träden har möjlighet att sprida sina rötter i jorden utanför växtbädden. Växtbäddens yta ska anpassas efter hur stort trädet ska bli, men minst 10 m2.
Börja med att luckra terrassen minst 200 mm med tryckluftslans eller genom att lyfta och släppa tillbaks jord med hjälp av grävmaskin. På så sätt ökar vattengenomsläppligheten och terrassen får bra kontakt med mineral- eller växtjorden. Lägg makadam (av storleken 32-63 mm) mitt under trädets rotklump. Det förhindrar trädet från att sjunka ner i jorden när jorden sätter sig. Borsta därefter ner mineraljord mellan stenarna. Mineraljordslagret ska vara ungefär 600 mm och det ovanliggande växtjordslagret 400 mm då man anlägger växtbäddar för normala förhållanden. Vid förhållanden (t ex. jordar som kommer att påverkas av vägsalt) kan man lägga ett tunnare mineraljordslager om 200 mm. Eftersom nyanlagd jord alltid sjunker ihop lite efter en tid ska växtbädden byggas något högre så att den färdiga ytan kommer på den planerade nivån. Forma en konvex växtbädd med en höjdskillnad till befintlig mark på ungefär 200 mm. Jorden ska grundgödslas innan plantering. Undvik att trafikera de utlagda jordmassorna eftersom det finns risk för att den uppluckrade jorden kompakteras.
Jordförbättring
Om den befintliga jorden bedöms vara bra att plantera i kan det vara en god idé att förbättra jorden genom att blanda in ren torv eller ännu hellre Hasselfors Gardens Barkmylla. Barkmylla är en blandning av bark och torv som luckrar tung lerjord och förbättrar de vatten- och näringshållande egenskaperna i lätta sandjordar. I sandiga jordar kan barkmyllan blandas ner till max 600 mm. På leriga jordar ska man vara lite försiktigare och där räcker det med att vända ner barkmyllan i jorden med hjälp av ett grepverktyg. Alltför styv lera bör man undvika att använda som planteringsjord då risken för dräneringsproblem är överhängande. I sådana fall behöver jorden i hela profilen förbättras eller bytas ut.
Nyanläggning – växtbädd typ 1 och typ 2
I nyanlagda eller rekonstruerade grönytor finns ofta ingen naturligt bildad jordmån. Då kan ny jord behöva påföras i hela eller delar av växtbädden för att bilda en ny, välfungerande markprofil.
Växtbäddens uppbyggnad
Ett bra sätt att bygga upp en växtbädd för träd är att grunda planteringsgropen med ett lager mullfattig mineraljord och att lägga ett lager mullrik växtjord ovanpå. På så sätt skapas en markprofil som liknar trädens naturliga växtplats. Växtbädden ska utformas så att trädet får tillräckligt stor jordvolym att breda ut sina rötter i. Stora träd behöver en rotutbredningsvolym som är minst 15 m3. Detta för att trädet ska ha tillgång till tillräckligt mycket vatten och näring. Träd som planteras i sammanhängande växtbäddar kan utnyttja varandras jordutrymme och då kan den rottillgängliga volymen minskas något. Det är viktigt att se till att träden har möjlighet att sprida sina rötter i jorden utanför växtbädden. Växtbäddens yta ska anpassas efter hur stort trädet ska bli, men minst 10 m2.
Börja med att luckra terrassen minst 200 mm med tryckluftslans eller genom att lyfta och släppa tillbaks jord med hjälp av grävmaskin. På så sätt ökar vattengenomsläppligheten och terrassen får bra kontakt med mineral- eller växtjorden. Lägg makadam (av storleken 32-63 mm) mitt under trädets rotklump. Det förhindrar trädet från att sjunka ner i jorden när jorden sätter sig. Borsta därefter ner mineraljord mellan stenarna. Mineraljordslagret ska vara ungefär 600 mm och det ovanliggande växtjordslagret 400 mm då man anlägger växtbäddar för normala förhållanden. Vid förhållanden (t ex. jordar som kommer att påverkas av vägsalt) kan man lägga ett tunnare mineraljordslager om 200 mm.
Eftersom nyanlagd jord alltid sjunker ihop lite efter en tid ska växtbädden byggas något högre så att den färdiga ytan kommer på den planerade nivån. Forma en konvex växtbädd med en höjdskillnad till befintlig mark på ungefär 200 mm. Jorden ska grundgödslas innan plantering. Undvik att trafikera de utlagda jordmassorna eftersom det finns risk för att den uppluckrade jorden kompakteras.
Undervegetation
Det är viktigt att beläggningen närmast trädet är genomsläpplig. Ett bra alternativ är att plantera undervegetation under trädet. Det gör att avdunstningen minskar och att gasutbytet, infiltration av vatten och tillförseln av organsikt material förbättras. Det gynnar markens mikroliv och marken får bättre struktur. Perenner eller ängsvegetation, som inte konkurrerar alltför mycket med trädets rötter om näringen, passar bra som undervegetation.
Plantering av träd
Träd levereras med jordklump eller krukodlade. Plantorna ska helst planteras i samband med leverans. Om det inte är möjligt ska trädplantor med jordklump hållas fuktiga fram till plantering och skyddas, till exempel genom att jordslå jordklumpen. Efter plantering ska trädet vattnas så att hela växtbädden blir genomvattnad. Vattnet gör att jorden sluts tätt kring trädets rötter så att eventuella luftfickor fylls ut.
Skötsel av träd
Gödsling
Grundgödsling
Trädplanteringsjordarna levereras ogödslade och ska därför grundgödslas innan plantering för att ge träden bra förutsättningar för etablering. Pelleterad hönsgödsel är ett lämpligt grundgödselmedel. Mylla ner gödslet cirka 15 cm i marken.
Underhållsgödsling
För att behålla en god näringsstatus i marken rekommenderas en årlig vårgödselgiva. Detta kan göras genom att lägga ett 5-10 cm tjockt lager Hasselfors Gardens R-dress runt trädet eller genom att mylla ner cirka 5 kg pelleterad hönsgödsel per medelstort träd. Att använda R-dress är ett bra alternativ som kombinerar gödsling och jordförbättring eftersom det både tillför rikligt med gödsel och mull till växtbädden.
Bevattning
Efter plantering ska träden vattnas minst 2 gånger med 2 dagars mellanrum. Därefter vattnas träden efter behov så att blad och grenar hålls saftspända. En riktlinje är att ett träd i genomsnitt behöver 140 liter vatten varannan vecka under växtsäsongen första året efter plantering. Att lägga upp jordvallar är ett bra sätt att hålla kvar vattnet vid trädet och planteringsgropen.
Växtbäddsrenovering
Växtbäddsrenovering innebär att man förbättrar eller byter ut jorden omkring trädet utan att ta bort själva trädet. För redan befintliga träd som är i behov av en bättre växtplats kan en växtbäddsrenovering göras. Syftet kan vara att öka den rotningsbara jordvolymen, att förbättra växtbäddens genomsläpplighet av luft och vatten eller att skapa förutsättningar för gödsling och tillförsel av organiskt material. Växtbäddsrenovering är kostsamt och man bör därför noggrant utreda platsens förutsättningar innan man beslutar sig för att göra en växtbäddrenovering.
Schaktning
Tanken med växtbäddsrenovering är att schakta bort jord så att delar av rotsystemet friläggs. På så sätt kan rotsystemet få kontakt med ny näringsrik och luftig jord. Olika schaktmetoder som används är handgrävning, luft- och vattenbaserade schaktmetoder och traditionell maskinschakt. Schaktmetoden ska anpassas efter rötternas storlek, rotmattans täthet och jordtyp. Schaktarbetet pågår tills det att en större mängd finrötter frilagts.
Vanligtvis behövs ett schaktdjup på 500-600 mm. Frilagda rötter ska hållas fuktiga genom vattning och täckas med en presenning eller dylikt.
Kapning av rötter
Vid schaktarbetet är det viktigt att försöka göra så liten åverkan på rötter som möjligt. Skadade rötter och rötter som behöver kapas ska beskäras på ett korrekt sätt. Undvik att kapa rötter med en diameter större än 30 mm inom en tre meters radie kring trädstammen. Rotbeskärning bör undvikas strax innan lövsprickning.
Luckring
När schaktningen är avslutad ska marken luckras. Luckring görs i terrassen och i det framtagna rotsystemet. En bra luckringsmetod som är skonsam mot rötterna är att använda sig av tryckluft.
Återfyllnad
Schaktgropen återfylls med växtjord och ett lämpligt ytskikt anläggs som till exempel undervegetation eller grus. Om schaktdjupet är större än 600 mm kan det även vara aktuellt att anlägga en skelettjord. En utförligare beskrivning av tillvägagångssättet vid trädplantering och växtbäddsrenovering finns att läsa i ”Växtbäddar i Stockholms stad – en handbok”.