Träd som växer i anslutning till hårdgjorda ytor utsätts för stora påfrestningar och har ofta en svår livsmiljö. Många gånger är såväl planteringens yta som jordvolymen väldigt begränsade och trädets rotsystem har svårt att växa och utvecklas. Rötter växer där det är minst motstånd, i stora porer, tidigare rotkanaler och gångar som skapats av markfaunan. Om man ger rötterna förutsättningar att breda ut sig minskar risken för att rötter tränger in i ledningar och lyfter beläggningar.
Ett bra sätt att skapa en fungerande livsmiljö för träd i hårdgjorda ytor är att anlägga en skelettjord. Skelettjordar är avsedda att anläggas under trottoarer, parkeringsplatser och gator med mindre trafik, på platser där det inte är möjligt att på annat sätt ge träden en tillräcklig jordvolym. Syftet med en skelettjord är att den ska klara av att bära tung trafik utan att jorden kompakteras och samtidigt vara ett substrat för trädets rötter. Man planterar inte direkt i skelettjorden utan den fungerar som ett extra jordmagasin under och runt planteringsgropen.
Val av jord
Skelettjord är en jordkonstruktion som består av två olika delar, dels skelettet som består av makadam (av storleken 90- 150 mm) som ska bära belastningar från ovan mark och dels växtjorden där rötter kan växa.Växtjord typ D används som inblandning i skelettet och Växtjord typ A eller B används i planteringsgropen närmast trädet.
Växtbäddens uppbyggnad
För att trädet ska ha tillgång till samma mängd vatten och näring som växtbäddar som bara innehåller jord, behöver växtbäddar med skelettjord en större totalvolym. Hela skelettjordens volym bör vara cirka 15 m3/träd vilket motsvarar ungefär ett 600 mm tjockt lager. Utöver det tillkommer det luftiga bärlagret och planteringsgropens växtjord. Träd som planteras i sammanhängande växtbäddar kan utnyttja varandras jordutrymme och då kan den rottillgängliga volymen minskas något.
Börja med att luckra terrassen ner till 200 mm för att öka terrassen vattengenomsläpplig och för att skapa kontakt mellan terrassen och skelettjorden. En skelettjord byggs upp genom att makadam läggs i lager om 250-300 mm och packas med vibroplatta med 4-5 överfarter. Ovanpå makadamlagret läggs ett växtjordslager om 20 mm som vattnas ner i makadamen. Vattningen ska ske med högt tryck och sparsamt med vatten. Ytterligare ett makadamlager läggs sedan ovanpå om 250-300 mm och packas med vibroplatta med 4-5 överfarter. Sedan ytterligare ett lager med växtjord som spolas ner. Makadamlager läggs ut tills det att skelettprofilens fulla höjd är nådd. En färdig skelettjord ska volymässigt bestå av 2/3 makadam och 1/3 växtjord.
Skelettjorden ska gödslas med långtidsverkande gödsel mellan varje makadamlager. Gödslet läggs ut tillsammans med växtjorden och spolas ned tillsammans med den. Använd till exempel ett coatat gödsel och beräkna ungefär 100 g/m2 (motsvarar ungefär en näve/m2). När skelettjorden är på plats anläggs ett luftigt bärlager om 200 mm av makadam (av storleken 32-63 mm) som komprimeras med vibroplatta. Det luftiga bärlagret täcks med en geotextil. Ovanpå det luftiga bärlagret läggs den avslutande överbyggnaden. Växtjord läggs i planteringsgropen i ett 400 mm tjockt lager och trädet kan slutligen planteras.
I skelettbäddar så placeras även brunnar där dagvatten leds in som vidare bevattnar trädet, brunnarna möjliggör även luftutbyte i markprofilen.
Skötsel
Underhållsgödsling
För träd i hårdgjorda ytor kan det ett alternativ att tillföra näring i form av gödsellösning när trädet bevattnas. För näringsvattning lämpar sig en 3-4 promille stark lösning av PlantSuperex (NPK 19-4-20), d v s. 3-4 kg fast gödsel upplöst i 1000 liter vatten.
Bevattning
Efter plantering ska träden vattnas minst 2 gånger med 2 dagars mellanrum. Därefter vattnas träden efter behov så att blad och grenar hålls saftspända. En riktlinje är att ett träd i genomsnitt behöver 140 liter vatten varannan vecka under växtsäsongen första året efter plantering. Att lägga upp jordvallar är ett bra sätt att hålla kvar vattnet vid trädet och planteringsgropen.