Kompostens roll för cirkulära kretslopp
På Hasselfors Garden är hållbarhet en central del av vårt arbete. Vi strävar ständigt efter att minska användningen av jungfruliga material som torv och sand, och ersätter dem med återvunna råvaror som kompost. Detta gör vi både för att minska vår klimatpåverkan och för att främja en cirkulär ekonomi, och vi är stolta över att använda mer återvunna råvaror, som kompost i våra jordar och odlingssubstrat.
Alla våra råvaror som vi använder har känt ursprung och är noggrant testade. Komposten tillverkas av oss själva eller våra partners an organiskt avfall som trädgårdsavfall. Trädgårdsavfall samlas in från kommunala avfallsanläggningar, där både hushåll och parkförvaltningar lämnar in gräsklipp, ris och fallfrukt. Efter att avfallet sorterats, komposteras det enligt våra strikta processer. Vi bearbetar materialen noggrant och använder den bästa tillgängliga produktionstekniken. Trots noggranna produktionsmetoder kan mindre mängder föroreningar som plast eller metallbitar ibland förekomma, då dessa kan ha följt med från återvinningen.
Hur sker själva komposteringen?
Under komposteringsprocessen bryts gröna växtresterna ner och förmultnar. När mikroorganismer såsom bakterier och svampar är aktiva, stiger temperaturen i komposten så pass mycket så skadliga organismer och ogräsfrön dör. Under komposteringen vänds materialet flera gånger för bästa möjliga jämnhet. När komposteringen är klar har massan brutits ner till mull där man inte kan skilja några enskilda växtdelar längre. Komposten analyseras på ett externt laboratorium för att säkerställa att den uppfyller kvalitetskriterier för användning i odlingssubstrat, jordblandningar och jordförbättring.
Var kommer föroreningar i kompost och odlingssubstrat ifrån?
En stor del av komposten i våra substrat tillverkas av trädgårdsavfall som samlas in från kommuner och hushåll, till exempel trädgårdsavfall. Även om avfallet generellt sorteras korrekt i början av kedjan, kan material som förpackningsplast och metall ändå hamna i avfallsströmmen.
Hur övervakas mängden föroreningar?
Enligt våra kvalitetsprocesser ska all inkommande material till komposteringen gå igenom mottagningskontroll, precis som alla andra råvaror. Eventuella grövre partiklar sorteras bort när grönavfallet kommer till komposteringen. Efter komposteringen siktas materialet innan den slutligen används i jord- och substratblandningar. Vi har också återkommande genomgångar med entreprenörer på våra tillverkningsplatser för att ha samsyn över processer och kvalitetskrav.
Kan föroreningar ändå hamna i kompostjord?
Vissa föroreningar, såsom små plastfragment eller långa föremål som pennor, kan passera genom hela produktions- och siktprocessen på grund av deras lilla storlek. Den typiska siktstorleken för våra odlingssubstrat är cirka 20 mm, och smalare föremål kan passera genom sikten och hamna i odlingssubstratet.
Vad ska jag göra om jag hittar föroreningar?
Om du hittar skräp i kompostjorden rekommenderar vi att du tar bort det vid utläggning. Om det finns en betydande mängd skräp, vänligen kontakta vår kundservice eller din säljrepresentant.
Varför använder vi kompost i jordar och odlingssubstrat?
Användningen av kompost är en viktig del i den cirkulära ekonomin i samhället. Det är det bästa sättet att ta hand om det organiska avfallet och omvandla det till ny näringsrik jord. Den är mullrik och full av viktiga mikroorganismer som behövs för den levande jorden som växterna kan sedan trivas i. Användningen av kompost minskar behovet att nyttja jungfruliga råvaror såsom torv och hjälper till att minimera produkternas klimatpåverkan. Kompost förbättrar också strukturen i jorden och främjar växternas näringsupptag.
Är kompostfri jord ett alternativ?
Vi kan tillverka kompostfria jordar genom skräddarsydda recept på begäran. När man använder odlingssubstrat utan tillsatt kompost måste alla näringsämnen tillsättas från gödsel, både grundgödsling och underhållsgödsling. Komposten har en långtidsverkande gödslingseffekt och näringsämnena frigörs allteftersom, men mest under den varma årstiden när växterna kan ta upp näringen.