Nytänkande klimatåtgärder i Rosendals nya stadsdel
Rosendal är en helt ny stadsdel som växer fram, etapp för etapp, i södra Uppsala. Projektet har löpt under flera år och år 2030 kommer 6 000 nya bostäder finnas på plats för 12 000 Rosendalsbor. Hållbarhet är ett viktigt mål i projektet, vilket syns på olika sätt genom etapperna och slutligen när området helt tagits i drift. I området satsas det rejält på växtligheten för att främja trivsel, social samvaro och biologisk mångfald. Med sin placering inom ett vattenskyddsområde ställs det särskilt höga krav på de byggnadstekniska lösningarna, till exempel kring de regnbäddar som anlagts.
– Det här är inte vanliga regnbäddar som vi är vana att se dem, utan en lösning där bäddarna gjorts helt täta för att undvika läckage ut till vattenskyddsområdet, berättar Tommy Gustavsson, platschef vid Uppsala kommun.
Täta regnbäddar
Niklas Karles, byggledare på WSP, berättar att vattnet först leds ner i bädden genom en öppning i kantstenens linje, där vattnet först silas genom ett sandfångskar där sediment fastnar. Därefter renas vattnet i sin transport genom regnbädden av kolmakadam, Hasselfors Gardens Citykross.
– Det här sker genom kolets förmåga att skapa en gynnsam miljö för olika slags mikroorganismer, som i sin tur renar vattnet. Vi får nämligen inte infiltrera dagvattnet i marken, eftersom vi befinner oss inom ett vattenskyddsområde, berättar Niklas.
Regnbädden beskrivs som ett slags tätt kar, med ett membran i botten där vatten filtreras genom regnbädden och leds vidare ut i dagvattensystemet genom en perkolationsbrunn. Brunnen har en bräddningsfunktion i nivå med gatan, så att regnbäddarna aldrig kan svämma över och orsaka skada på fastigheter och annat intilliggande.
Specialanpassat substrat för ändamålet
För bästa effekt i bädden finns alltid en viss mängd vatten i botten och vid kraftiga regn bräddas vattnet över i en brunn genom flödesreglering. Vattnet, som då renats genom regnbädden, rinner då vidare ut i Fyrisån.
– De här regnbäddarna är lite speciella i sitt substrat eftersom de består av ett specialanpassat recept anpassat av Hasselfors Garden, innehållande en blandning av makadam, stenmjöl i nollfraktion, grönkompost samt mer biokol jämfört än normalt. De övriga växtbäddarna som inte hanterar ytvatten saknar nollfraktion, för att vattnet inte ska hållas kvar i substratet, säger Niklas.
– Att anlägga den här typen av regnbädd är relativt ny för oss och vår förhoppning är att de ska fungera lika väl som de vanliga varianterna. Det är lite av ett experiment eftersom vi inte har någon kunskap kring deras funktionalitet över tid, menar Tommy Gustavsson.
Inom Rosendal finns också en hel del växtbäddarna av mer vanliga slag, där har vi använt Hasselfors Garden Citykross 2-6 som innehåller en blandning av makadam, biokol och grönkompost, för att gagna de träd och buskar som planterats där.
Certifierat kol i projektet
– Något som är extra unikt för projektet är kommunens investering i kolsänkor, att det biokol som köpts in till våra substrat är certifierade, för att kompensera för de koldioxidutsläpp som skett genom projektet, berättar Niklas Karles.
Hållbarhetsfokus är av stor prioritet inom Uppsala kommun och det återspeglas även flera andra sätt inom Rosendalsprojektet. Just nu befinner sig projektet i etapp två av fem, och i etapp fyra är ambitionen att testa på att inkludera återvunna substrat.
– Målet är att använda betongmakadam, för att hålla samma fraktion som annan makadam vi använt. Främst vill vi göra det för att uppnå miljövinster i att undvika bergbrytning och samtidigt nyttja rivmassor. Förutsättningen är dock att transporterna för materialet inte äter upp vinsten, säger Niklas.
