Låt dig svepas med på ett äventyr under jorden
På Hasselfors Garden är jorden vår hjärtesak. Jordens kvalitet pratas det ofta om i ganska exakta termer när det gäller struktur och de kemiska egenskaperna som mullhalt, pH, siktkurvor mm. Biologin däremot har traditionellt varken mätts eller definierats i kvalitetsmätningar.
Mikroorganismerna har många viktiga funktioner i jorden och är avgörande i näringskretsloppet i marken. Genom att bryta ner organiskt material, omvandlas materialet och näringen blir tillgänglig för växter igen. Samtidigt binder mikroorganismer lösliga näringsämnen i markvätskan så att risken för näringsläckage blir betydligt mindre än i jordar med färre mikroorganismer.
De flesta växter i naturen lever i symbios med mikroorganismer. Mykorrhizasvampars och rötternas samarbete är ett bra exempel. Växten delar med sig av fotosyntesprodukter (tex. kolhydrater) till svampen som i sin tur transporterar både vatten och näring till växten. Många fleråriga växter utsöndrar betydande mängder rotexudat (tex. kolhydrater) genom rötter för att mata de gynnsamma mikroorganismerna som lever i rotzonen. På detta sätt bildas en koloni av organismer runt rötter som i sin tur skyddar rötter från angrepp av sjukdomsalstrande organismer.
Med olika organismer blir växtbädden levande
Det krävs flera organismer i marken för att näringsnätverket ska vara komplett.
Markens bakterier bildar slem vilket hindrar dem att sköljas bort med vatten och att klibba ihop markpartiklar. Detta bildar aggregat i jorden och det i sin tur bidrar till bättre vatten- och luftgenomströmning i marken. Svamparnas hyfer och mycel fäster också i markpartiklar och bidrar till aggregatbildningen.
Bakterier och svampar är de som bryter ner organiskt material men det behövs predatorer som har bakterier och svampar på sin meny, det är först då näringen blir tillgänglig för växterna. Protozoer och nematoder är viktiga organismgrupper för helheten.
Mikroskopiska analyser för att säkerställa kvaliteteten
Vi på Hasselfors Garden har börjat analysera råvaror och jordar även ur biologiskt perspektiv. För att kunna följa kvaliteten i komposter och förstå komposteringen, behöver vi titta på djupet i vad som händer under processen. I takt med att användning av kompost som råvara har ökat har det blivit ännu viktigare för oss att lära oss mera.
Med hjälp av mikroskop identifieras organismernas funktionella grupper och vad de har för roll i jordens näringsnätverk. Biologiska mångfalden i jorden är minst lika viktig som den ovan jord. När det finns rikt med olika typer av organismer, nedbrytare och deras predatorer är chansen mycket större att växtbäddarna blir levande, fungerande ekosystem där mikroorganismer och växter bildar fungerande symbioser och gagnar varandra. För det är inte bara mikroorganismerna som matar växterna med vatten, näring och skydd, det är i allra högsta grad även växterna som matar mikroorganismerna med energi från fotosyntesen.
Att studera kompostprov i mikroskop är en av kvalitetsuppföljningar och ger indikation om komposteringen har skett i syrerik miljö och i vilken fas komposteringen är i.
Vilka är då dessa markens minimala invånare, och är alla verkligen önskvärda?
Betydelse i växtbädden
- Bryter ner organiskt material → omvandlar växtavfall till mull.
- Livsviktig näringsväv i marken → gör näringsämnen tillgängliga för växten. (mineralisering)
- Skapar aggregat → bildar struktur.
- Binder lösliga näringsämnen → hindrar näringsläckage.
- Skyddar plantor genom att konkurrera bort skadliga organismer
- Binder jord → hindrar erosion
