Biokolets främsta och mest omtalade egenskaper är att binda kol i jorden, behålla fukten samt att berika jorden med näring under lång tid. Men biokol ger också god struktur till jorden. Biokol fungerar som ett batteri i jorden, men som behöver laddas med näring och mikroliv för att sedan kunna avge energi. Biokol bidrar med en rad positiva egenskaper till jorden, det ger en porös struktur som ger god vattenhållning och livsutrymme för mikroberna i jorden. Biokolets struktur skapar en gynnsam plats för markens mikroliv och biokol gynnar mykorrhizabildning.

Ett rikt mikroliv kan ses som en indikator för jordens hälsa. Rhizosfären är den del av marken som direkt påverkas av växternas rötter. Den sträcker sig i allmänhet några millimeter ut från rothåren ända upp till flera centimeter. Det är i rhizosfären som växten tar upp vatten och näringsämnen från markvätskan och avger ämnen som socker, enzymer och organiska syror. Dessa substanser hjälper till att frigöra näringsämnen från jorden eller fungerar som näring till bakterier och svampar.

Mikroorganismer i sin tur mobiliserar näringsämnen i jorden och avger växthormoner som främjar växtens tillväxt. Men det är också i rhizosfären som patogener stimuleras, växer och angriper roten. Balansen mellan främjande och hämmande organismer i rhizosfären har därför stor betydelse för förekomsten av växtsjukdomar. Mikroorganismer reagerar snabbt på växlande förhållanden i sin närmiljö och är därför känsliga för olika odlingsåtgärder under odlingsåret. Miljöfaktorer som temperatur, fuktighet, pH, syrekoncentration, andelen organiskt material, jordens näringsinnehåll, klimat och jordart påverkar jordens mikroliv.

pH-skalan används för att uttrycka surhetsgraden hos mediet. pH mäts på en skala från 1-14, där siffrorna 1-6 är sura, 7 är neutrala och 8-14 är basiska. I det växande mediet indikerar pH jordens surhet och behovet av kalkning. Det mest gynnsamma pH-värdet för växter varierar något från växtgrupp till växt, till exempel trivs barrträd bäst i sura jordar (pH 4,7-5,5). De flesta växter trivs emellertid i jord med ett pH-värde på cirka 6-7. Även en skillnad på ett par hack i pH innebär en ganska stor skillnad i växternas levnadsförhållanden – till exempel blir upptag av växtnäringsämnen från jorden svårare i alltför sur jord, vilket innebär att förutom gödning krävs också kalk.