Vad är torv?
Torv är ett unikt naturligt material som bildas av delvis nedbruten växtlighet på torvmarker. Den klassificeras av IPCC[1] som torv, långsamt förnybar biomassa. Sverige har bra förutsättningar för torvbildning och det har skapats torvmarker sedan inlandsisen drog sig tillbaka för mer än 10 000 år sedan. En torvmosse är speciella torvmark där torven främst bildas av vitmossor och mäktiga lager på flera meter torv byggs upp.
Varför använder Hasselfors Garden torv?
Hasselfors Garden använder torv som råvara för att tillverka jord och jordförbättring. Vi vill att du ska lyckas med din odling och torv är en välbeprövad, säker och ren råvara för tillverkning av odlingsjord i stor skala för både hemmaodlare och yrkesodlare.
För oss är hållbarhet en helhet. Vi arbetar med många olika aspekter av hållbarhet som vägs samman. Vi vill att alla ska lyckas med sina odlingar, vilket gör att produktsäkerhet och goda odlingsresultat har mycket stor betydelse. Även när vi utvecklar komplement till torv är dessa aspekter viktiga att följa.
Torv har en unik kombination av egenskaper som gör den utmärkt för tillverkning av odlingsjord:
- Naturligt och organiskt
- Goda fukthållande egenskaper
- Goda näringshållande egenskaper
- Bidrar med volym och struktur för god rottillväxt
- Lätt att anpassa till olika växter så att odlingen blir förutsägbar (struktur, näring, pH-värde)
- Fri från oönskade organismer och föroreningar; patogener, tungmetaller, ogräs, växtskyddsmedel, främmande föremål, plast mm
- Finns tillgängligt i stora och enhetliga volymer, året runt
- Stabil och lagringsbar
- Transporteffektiv med låg vikt
- Inhemsk och lokal
Kan torv ersättas med kompost?
Kompost nämns som en god ersättare till torv. I storskalig jordproduktion kan komposter bara användas om de blandas ut med andra material och torven är perfekt för detta. Torv är den ’industriell standarden’ som alla andra material jämförs med. Dess goda egenskaper möjliggör även att mindre fördelaktiga material, i blandning med torv, kan komma till nytta i bra jordprodukter.
I framtiden kommer vi att behöva många olika material, inklusive olika komposter och torv, för att fortsatt kunna göra riktigt bra och prisvärda jordprodukter. Vi har ett omfattande utvecklingsprogram för att ta fram dessa nya material.
Vilket samband finns mellan torv och klimatet?
Torvmarker är viktiga för miljön och klimatet. Torv består till cirka hälften av grundämnet kol, i vattenmättade torvmarker kan torven ligga lagrad i tusentals år och därför räknas torvmarker som kolsänkor. Torvmarker har även många andra fördelar som vattenmagasin och de är unika naturmiljöer. Torvmarkernas påverkan på klimatet är mycket komplex med flera växthusgaser inblandade.
Dikade torvmarker läcker växthusgaser. Torvproducenter dikar inte våtmarker. I Sverige har en omfattande dikning av torvmarker gjorts från 1800-talet fram till 1990. Dikningen då gjordes främst för att ge mer jord- och skogsbruksmark. En ytterst liten del av dessa marker (0,5%) har dikats för att utnyttja själva torven, resten av markerna (99,5%) används av andra verksamheter. Dikning leder till att syre får tillträde till torven vilket gör att den förmultnar och då frigörs det bundna kolet i torven till bl a koldioxid som är en växthusgas.
Naturvårdverket för statistik över nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF). 2021 var nettoutsläppen från torvproduktion i Sverige drygt 0,2 miljon ton koldioxidekvivalenter. Detta inkluderar både markutsläpp från dikade torvtäkter samt utsläpp från användning av odlingstorv[2].
Vilken miljöpåverkan har torvbruk?
Torvbruket sker på mindre än 0,5 % av Sveriges dikade torvmarker. Torvbruk sker endast på sedan tidigare dikade torvmarker, inga orörda torvmarker tas i anspråk. Det svenska torvbruket är tillståndspliktigt och sköts med myndigheternas insyn. Vi, liksom övriga branschen, tar ansvar för de täkter som vi brukar och har löpande egenkontroller på vattenkvalitet och annat. Torvtäkter ger ett temporärt byte av markanvändning, efter avslutad täkt efterbehandlar vi alltid marken.
Efterbehandling gör att torvtäkter naturligt kan läka och bli värdefulla naturmiljöer. I vår koncern har vi mer än 5000 hektar goda exempel på efterbehandlingar i Sverige och Finland där dikade torvmarker efter att torven skördats klart blivit produktiv skogsmark och nya våtmarker med vattenspeglar. Det är lättare att återställa och restaurera till nya våtmarker med hög biodiversitet när torven är borta och goda resultat syns bara några år efter avslutad täkt.
Vi lyssnar på forskare och vi har ett nära samarbete med dem. Stiftelsen Svensk Torvforskning samlar kunskap och nya rön om torv och torvmarkernas betydelse, inte minst dess klimatpåverkan.
Påverkas miljön av själva användningen av torv?
Den torv som används som odlingsjord eller jordförbättring bidrar till att producera nya växter som tar upp koldioxid. Som jordförbättring skapar torven en bördigare jord med högre mullhalt och mer humus till gagn för växterna. Alla organiska material, inklusive torv, förmultnar över tid och blir då till koldioxid. Hur lång tid detta tar beror på flera faktorer och miljöpåverkan beräknas av Naturvårdsverket efter teoretiska modeller. Miljöpåverkan måste ställas mot nyttan torven ger; att den skapar mat på tallriken samt gröna miljöer både ute och inne vilket får människor att må bra.
Ett bra sätt att göra något positivt för klimatet och dig själv är att odla växter. Självklart ska du återvinna material i din egen odling så långt det går, göra egen kompost av trädgårdsavfall och matavfall samt återanvända jord från krukor och urnor. Men alla har inte dessa möjligheter pga brist på plats, material, kunskap och intresse. Då finns vi där med färdiga produkter för alla tänkbara typer av odlingar.
Vill du läsa mer om Hasselfors Gardens hållbarhetsarbete?
På Hasselfors Garden vill vi dela glädjen att odla och öka välbefinnandet. Det vill vi göra genom att använda naturresurser på ett klokt sätt samt främja användningen av förnybara och återvunna råvaror. Men utan att göra avkall på produktsäkerhet och användarvänlighet. Här har vi samlat information om våra hållbarhetslöften och hur vi arbetar för att nå dessa: Hållbarhet
Källor och mer information:
[1] 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories Volume 2 Energy
[2] Naturvårdsverket