Hästkastanj

Den vanliga hästkastanjen växer på en fördelaktig plats till ett högt, ståtligt och mycket vackert vårdträd, kan även placeras i grupp med några träd eller planteras som allé. De 15–30 cm långa upprättstående blomställningar har väldoftande vita blommorna med röda prickar i svalget. Bladen är mörkt gröna och får en gul höstfärg. Växer i växtzonerna I-IV.

Det unga trädet växer relativt snabbt. I stadsförhållanden blir trädet i genomsnitt 80 år. Kronan är bred och på vintern gles, grenarna är grova. Det fullväxta trädets krona är kraftigt skuggande. Rötterna går djupt ner i marken och hästkastanjen är beroende av att ha god tillgång på fukt. Hästkastanjen blir 8–15 meter hög med mycket bred krona.

När man planterar en hästkastanj måste man ta med i beräkningarna trädets slutliga storlek och att det redan tidigt på våren ger en djup skugga. På hösten ger kastanjen upphov till stora lövmängder som bör samlas ihop för att undgå skadegörare.

Hästkastanjen trivs på en solig och vindskyddad växtplats. Jorden ska vara fukthållande, näringsrik och kalkad. Jordförbättra med Planteringsjord. Planteringsavståndet för hästkastanj är 7 meter.

Hästkastanj tål inte kraftig beskärning. Uppbyggnadsbeskärning görs när när trädet är ungt och i JAS-perioden. Grenar som växer till oproportionerlig tjocklek jämfört med stammen kan spricka på grund av sin egen tyngd och bör tas bort.

Hästkastanjen kan enkelt förökas med de stora vackra fröna. Fröna sås utomhus på hösten och täcks med jord. Hästkastanjen självsår sig gärna där kastanjefröerna hamanar i fukthållande mullrik jord.

Gödsla med Trädgårdsgödsel Spira på vår och försommar och Trädgårdsgödsel Mognad efter midsommar.

Tyvärr har hästkastanj under senare år drabbats av en rad olika sjukdomar och skadegörare, särskilt i södra Sverige. Kastanjebladbränna är en svampsjukdom som ger bruna kanter och fläckar på bladen under sensommaren som minskar prydnadsvärdet och gör att höstfärgerna uteblir. Kastanjemalens larver gräver gångar i bladen och vid kraftiga angrepp blir bladen tidigt bruna. Ihopsamling och destruktion av bladen på hösten minskar smittotrycket från dessa skadegörare. En tredje skadegörare finns i Sysverige, det är en bakteriesjukdom som ger fläckar på barken som senare kan börja blöda. Trädens kondition påverkas negativt av sjukdomarna.

Hästkastanjens vackert bruna frukter är inte ätbara, men passar utmärkt som hobbymaterial.