Prydnadsbuskar
Parkaralia
Aralia elata
Parkaralia, även kallad ”Djävulens spatserkäpp”, är en buske med vedartade grenar och ett speciellt utseende, som kan bli 2–3 meter hög. De kraftiga upprättväxande grenarna är taggiga. De vackra, upp till 70 cm breda parflikiga bladen växer i skottens toppar.
Vattenbehov:
Mellan
Placering:
Sol
Höjd:
200-300 cm
Blomning:
Midsommar
Växtzon:
1-2
Rekommenderade produkter
Gödsel:
Parkaralia passar som solitär växt mot en skyddad vägg eller som en specialitet i en växtgrupp, den har även en vacker siluett under vintern. Under parkaralian kan man plantera låga marktäckande växter, buskar eller perenner. Parkaralians kraftiga, upprätta skott grenar sig mycket lite. Den ljusgrå eller brunskiftande barken blir mörkgrå när växten blir äldre.
Parkaralians små gräddvita blommor bildar breda klasformade blomställningar i juli.
På hösten utvecklas cirka 5 mm stora svartlila bär från blommorna. De stora bladen får på hösten gula, röda och lila nyanser. Växten är giftig men man får vanligtvis inga symptom om man äter en liten mängd. Växten är inte härdig i hela landet utan trivs i växtzonerna I–II.
Parkaralia trivs i sol eller halvskugga. Växtplatsen ska vara skyddad och varm. Jorden ska vara näringsrik och kalkhaltig mull- eller sandjord. Parkaralian trivs inte i lerjord. Vid plantering blanda jorden med Planteringsjord och tillsätt Trädgårdskalk.
På vårvintern måste busken skyddas mot vårfrost. Den kan frysa ner under kalla vintrar, men skjuter vanligtvis lätt nya skott.
På våren kalkas parkaralian med Trädgårdskalk.
Parkaralian behöver inte beskäras. Rötterna ligger nära markytan och därför ska man undvika att gräva under busken. Under parkaralian kan man plantera låga marktäckande växter, buskar eller perenner.
I augusti-september gödslas parkaralian med Trädgårdsgödsel Mognad.
Parkaralia kan skjuta rotskott som kan bli besvärliga.
